Fortsätt till huvudinnehåll

Guds rike eller världens

Protesterna sprider sig som en löpeld. Protesterna som började med mordet på George Floyd.
Ropen skallar; Black Lives Matter. Man protesterar mot rasismen som ännu år 2020 verkar ha ett starkt fäste bland många grupper i samhället.

Rasismen är hemsk. Så varför skriver jag den här texten?

För ett antal månader sedan så rungade ropen mot slaveriet. Vid tidigare tillfällen så har det handlat om andra frågor. T.ex. #metoo,  #jesuischarlie med flera. Listan kan göras lång.
Det är frågor som är viktiga. Frågor som är högst relevanta för den tid vi lever i. Det rör sig inte alltid om protester, men det handlar om ställningstaganden på olika vis.

Vi lever i en global värld där avstånden mellan folk och ideologier har krympt. Nyheter sprider sig som blixten från ena sidan av jorden till den andra. På samma sätt sprider sig även olika rörelser. T.ex. proteströrelser som den nu aktuella.

I Guds rike finns det ingen plats för rasism. Det finns heller inte någon plats för slaveri, eller någon annan typ av förtryck. Oavsett om det grundar sig i att någon har en annan hudfärg, ekonomi eller något helt annat.
I Guds rike handlar det om att vi alla som var hopplöst förlorade och slavar under synden har blivit fria. Kristus Jesus har gjort oss fria.

Men, frågan som jag ställer mig. Vilket utgångsläge har jag då jag tillsammans med massorna ställer mig upp för att skandera om frihet? Vilket rike representerar jag?

Något som vi måste ha klart för oss är att de här proteströrelserna - oavsett hur goda intentionerna är - är något som sker på det horisontella planet. De sker med hopp om att förändra saker och ting här i tiden. Och visst kan det ske förändringar, det har historien tydligt visat oss. Men så länge människan inte har kommit till korset och fått lägga av sig sin gamla syndiga natur, så är ändå de här förändringarna ganska obetydliga. Det är lite som att möblera om på ett skepp som är på väg att sjunka.

Mandatet och uppdraget som Jesus gav sina lärjungar var aldrig att försöka förändra världen. Under den första församlingens tid levde man i ett samhälle där slaveri var vardag, ändå kan jag inte läsa någonstans att lärjungarna försökte förändra samhällets ordning. Istället uppmanades slavarna att respektera sina herrar. 
Men förändringen kommer ändå. Då människor tar emot Jesus så kan hela samhällen förvandlas. Vi kan till och med se hur nationer förvandlats till följd av att människor tagit emot Jesus. Men det är just där det måste börja; med Jesus.

Församlingens uppdrag är inte att kämpa på det horisontella planet, men på det vertikala. Vi har  anförtrotts med det som i bibeln kallas för försoningens ämbete. Vi har fått uppdraget att berätta för människor om Jesus och den väg han öppnat, så att de kan bli försonade med Gud. Det är först när man fått del av den försoningen som det finns grund för sann försoning människor emellan.

Är det då fel att som kristen engagera sig i dessa rörelser? Mitt svar är att jag inte vet. Men...
Ett bibelord som jag tänker på är detta i 1 Kor 6:14:
Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker?

Glöm inte bort att det är väldigt svårt att protestera mot något utan att samtidigt representera ett alternativ. Att stå för något annat.
Så för att återgå till min tidigare fråga; Vilket är utgångsläget? Vilken är ståndpunkten?
När de stora skarorna protesterar mot orättvisor och förtryck så presenterar man inte Jesus som svaret, eller ens som ett alternativ. Kanske lyfts han fram som en god människa som gjorde gott. Men inte som det världens enda hopp som han är. Istället handlar det om olika politiska och kanske religiösa alternativ. Olika ideologier där man försöker skapa en bättre värld. Gärna ett fredsrike. Men utan Gud.
Men ett fredsrike utan Fridsfursten Jesus är dömt att fallera.

När vi läser i bibeln om djävulen, så ser vi att han gjorde uppror mot Gud. Det står att han ville ta Guds plats. Att han ville vara istället för Gud.
Ofta när vi människor föreställer oss djävulen och hans verksamhet så tänker vi oss en ond despot eller diktator. Typ Hitler eller kanske kejsar Nero, eller någon annan som man verkligen kan se och uppleva som hemsk och grym. Det finns många olika exempel, både idag och historiskt.
Men då vi läser i bibeln så ser vi att "hela världen är i den ondes våld". Det handlar inte enbart om vissa begränsade områden av världen där det t.ex. råder förtryck, eller där man har kommunism eller något annat mindre öppet statsskick.

Hela världen. Det handlar om hela spektrat. Inklusive våra älskade demokratiska institutioner.
Missförstå mig inte. Jag är tacksam till Gud att jag får leva i ett (relativt) fritt land. Men det uppdrag Jesus gav sina lärjungar var inte att försvara demokratin. Inte heller att bekämpa kommunismen. Uppdraget var och är att visa människor vägen till Frälsaren Jesus, genom vilken de kan få ett nytt medborgarskap, som inte är av världen och under djävulens våld,  men av himlen som Guds barn.

Så vilket rike representerar vi?
Det är väldigt lätt att ryckas med när de stora massorna går ut och gemensamt skanderar för fred, frihet och rättvisa. Men glöm inte att allt detta sker med målet att bygga ett rike. Det må handla om demokratiska principer, mänskliga rättigheter, frihet osv... kanske till och med det vi kallar för kristna värderingar. Men det handlar om ett rike utan Gud. Ett rike som istället är i djävulens våld.
I motsats till detta sa Jesus att "mitt rike är inte av den här världen. Om så vore..."
Jesus hade kunnat inta planeten jorden med makt om han hade velat. Det hade han all rätt till. Ja, han är den ende som hade den rätten.
Istället gick han korsets väg och öppnade vägen för oss till Fadern, och började bygga ett rike som inte är av den här världen. Ett rike där Gud och Lammet är i centrum. Det är det riket vi är kallade att representera. 

Självklart ska vi kristna finnas där för dem som på olika sätt är utsatta i samhället. Att liksom Jesus många gånger gjorde, stå upp för de som drabbats av orättfärdigheten. Men det måste ske med utgångspunkt i församlingen, som är Kristi kropp på jorden, och på Kristi försoningsverk som grund, och med målet att människorna ska lära känna Jesus som är den ende som kan ge verklig och sann frihet. Och detta kan aldrig gå hand i hand med de olika politiska rörelser som rör sig i världen.

Avslutar med orden Jesus själv läste ur Jesaja:
Herrens Ande är över mig,  för han har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet  och förkunna ett nådens år från Herren.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen